Få nyheter som publiceras på hemsidan skickade automatiskt med e-post.
Fördelar:
Skapa en inloggning till hemsidan så blir du automatiskt prenumerant
Obs! Om du redan har en inloggning så kommer du att få nyhetsbrev.
Regler vid hyra av föreningslokalen
Trivselregler
Klagomål
När kan lokalen hyras
Föreningstämman är föreningens högsta organ. En av stämmans viktigaste uppgift är att välja styrelse för föreningen. Senast 4 veckor innan stämman skall hållas, ska medlemmarna ha fått en kallelse. Den kan antingen vara personlig eller sättas upp som anslag i trapporna.
Före stämman får alla medlemmar en kallelse till stämman. Det finns också en dagordning för stämman samt redovisning av föregående års ekonomi. Om man har ett förslag till stämman, t ex ombyggnad eller annan viktig fråga, ska man lämna in en motion till styrelsen. Motionen ska vara inlämnad till styrelsen i god tid. Styrelsen kommer sedan att diskutera motionen och lämna förslag till beslut. Både motionen och styrelsens förslag till beslut finns med i materialet som skickas ut före stämman.
Dagordningen innehåller bl a följande:
Öppnande
Stämman förklaras öppnad av föreningens ordförande.
Mötesordförande
Till mötesordförande väljs någon som är kunnig i föreningsteknik och känner föreningen väl. I regel har valberedningen eller sittande styrelse förslag på en lämplig person.
Dagordningen
Dagordningen är ett förslag till i vilken ordning de olika ärendena ska behandlas. Ska det utskickade förslaget till dagordningen följas? Är det någon medlem som föreslår en ändring i dagordningens ordningsföljd, ska detta påpekas här. Sedan får stämman rösta om vilken ordning som frågorna ska behandlas. Ibland finns det angivet i stadgarna vilka punkter som ska finnas med på dagordningen på en stämma.
Val av justeringsmän och rösträknare
Det blir i regel samma personer som får både justera protokollet och fungera som rösträknare under stämman. Att justera protokollet innebär att man efteråt får skriva under att protokollet från stämman är korrekt. Vill justeringsmännen ändra något, ska man säga det till stämman sekreterare. Är justeringsmännen och sekreteraren överens, ändras det, så att protokollet blir riktigt. Om justeringsmännen är oeniga om någonting i protokollet, får man lämna in ett förslag till formulering i protokollet. Förslaget bifogas därefter protokollet och finns med som en bilaga.
Stämmans utlysande
Här beslutas om kallelsen gått rätt till. Är det någon medlem som har invändningar, ska man säga ifrån här.
Antalet röstberättigade
I regel blir man ”avprickad” när man går in i lokalen alternativt att en lista går runt. Då klaras även t ex fullmakter av, dvs att en medlem låter en annan person tillvarata hans / hennes intressen på stämman. Den som har fullmakt har samma rätt som medlem att yttra sig och rösta.
Varje medlem har en röst på stämman, även om man har flera lägenheter. Även om flera personer står för lägenheten, får endast en rösta.
Val av styrelse
En styrelse har både ordinarie ledamöter och suppleanter, antalet regleras i stadgarna. De ordinarie styrelsemedlemmarna väljs oftast för 1 år, men ibland för två år, beroende på stadgar. Valberedningens ordförande redovisar vilka som är avgående (som har suttit sin tid) och föreslår antingen omval eller lämnar förslag på nytt / nya namn. Under denna punkt finns det även möjlighet för den enskilde medlemmen att lämna förslag på namn. Revisorernas uppgift är utöver att granska ekonomin, gå igenom styrelseprotokoll och kontrollera att besluten är tagna på rätt sätt.
Beslut som fattas av stämman
Stämman beslutar om eventuell avyttring av föreningens egendom samt till- eller ombyggnad. Underhåll och månadsavgifternas storlek beslutas av styrelsen.
Extra föreningsstämma
En extra föreningsstämma påkallas generellt av följande skäl:
Ansvarsfrihet
Stämman godkänner det arbete som styrelsen utfört under det gångna räkenskapsåret.
Justeringsman
Den eller de personer som ska justera protokollet. De ska följa sammanträdet så noga, att de kan påpeka eventuella felaktigheter i det skrivna protokollet. Det kan gälla röstsiffror eller fattade beslut. Ett justerat protokoll kan inte ändras i efterhand.
Ordningsfråga
Här går man in och bryter talarlistan. Orsak kan vara att man vill ha rast eller att det ska sättas streck i debatten.
Omröstning (votering)
Omröstning kan ske på flera olika sätt.
Det enklaste sker med att de röstberättigade svarar med ja- eller nejrop då ordförande talar om vad röstningen gäller. Ordföranden talar sedan om hur han / hon har uppfattat svaren.
Ett exempel: Ordföranden föreslår stämman omval av NN som styrelseledamot. Vid detta tillfälle svarar några ja och några nej. Uppfattar ordföranden att flest svarat ja förklarar han att NN omvalts som styrelseledamot.
Skulle man inte vara överens med ordföranden, utan tycker att det var fler som ropade nej, ska man begära votering. Votering innebär rösträkning och måste begäras innan ordföranden slår klubban i bordet. Man brukar även precisera om det skall vara sluten votering eller om handuppräckning gäller. Vid personval är det brukligt med sluten votering.
Sluten votering går till på följande sätt:
Man skriver sitt val på ett röstkort. Gäller det personval, kan valet stå mellan t ex fyra personer, som ska väljas till två platser i styrelsen. Då får röstsedeln innehålla högst två namn, dvs ett eller två. Skriver man tre eller flera namn är röstsedeln ogiltig. Samma gäller om man skriver dit ett namn som inte tidigare föreslagits.
Stämmodeltagarna får därefter lämna sina röstsedlar och prickas då av på deltagarför-
teckningen. Rösträknarna drar sig sedan tillbaka och räknar rösterna. De upprättar ett protokoll över hur omröstningen har utfallit. Detta protokoll bifogas sedan stämmo-
protokollet.
Omröstning med handuppräckning brukar vara tillräckligt i andra frågor än i personval. Rösträknarna räknar då hur många röster de olika förslagen har fått. Resultatet antecknas och skrivs in i protokollet.
Protokoll
Vid stämma skrivs endast beslutsprotokoll, dvs vilken fråga det gäller och vad beslutet blev.
Replik
Ordföranden beviljar någon att svara kort på ett tidigare inlägg. Detta bryter talarlistan och kan tillåtas även efter att streck i debatten är begärd.
Reservation
Då styrelsen fattat ett beslut som man inte tycker är bra. Antingen kan man bara säga, att man reserverar sig mot beslutet och begära att det skrivs in i protokollet, eller be att senare få återkomma med en skriftlig reservation. Där tar man då upp orsakerna till att man reserverat sig. Skriftlig reservation är viktig i de fall protokollen skickas ut till medlemmar, exempelvis för politiska partier eller fackföreningar.
Revisorer
Det skall finnas två ordinarie och minst en suppleant. Revisorerna går igenom föreningens räkenskaper. En annan lika viktig uppgift är att granska protokollen och se till att besluten fattas på rätt sätt. Om allt är som det ska, föreslår revisorerna på årsstämman att styrelsen beviljas ansvarsfrihet.
Streck i debatten
När någon anser att frågan är färdigbehandlad, begär man streck i debatten. Ordföranden frågar då de övriga medlemmarna, om man anser att det ska sättas streck i debatten. Blir svaret ja, ska han / hon redogöra för vilka som står på talarlistan. De som vill yttra sig, måste anmäla sig nu. När man satt streck efter sista anmälda talare, kan ingen ytterligare anmäla sig. Undantag är dock om någon begär replik.
Stämma eller årsmöte
En förenings högsta beslutande organ. Stämman väljer styrelse och beslutar i vissa ekonomiska frågor. Här beviljas eller avslås ansvarsfrihet för styrelsen.
Talarlista
Den lista som ordföranden upprättar över dem som begär ordet.
Utslagsröst
Vid lika antal röster har ordföranden utslagsröst.
Valberedning
Lämnar förslag på styrelsemedlemmar.
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelsen upprättas inför stämman / årsmötet. Där beskrivs vad som har hänt i föreningen under det gångna året, vilka ekonomiska åtaganden man gjort samt en ekonomisk redogörelse med bokslut för verksamhetsåret. Dessutom har revisorerna skrivit en revisionsberättelse.
Det är viktigt att du som medlem ansöker om tillstånd att hyra ut din bostadsrätt i andra hand. All uthyrning ska godkännas av styrelsen i förväg.
Enligt våra stadgar och ordningsregler ska andrahandsuthyrning vara godkänd av styrelsen. Föreningen beviljar tillstånd för max ett år, sedan måste en ny ansökan skickas in om andrahandsuthyrningen ska fortsätta. Läs noggrant igenom dokumenten innan ni ansöker om uthyrning av ert boende, kontakta oss gärna om några frågetecken kvarstår.
Ansökan sker direkt hos Riksbyggen efter inloggning med BankID på sidan
https://mitt.riksbyggen.se/boende/min-bostad/hyr-ut-i-andra-hand/
När Riksbyggen har registrerat ärendet kommer de kontakta styrelsen för godkännande. Ni behöver alltså inte kontakta styrelsen separat för detta, utan allt sker genom Riksbyggen.
Vad gör styrelsen?
Styrelsen företräder bostadsrättsföreningens medlemmar och arbetar för medlemmarnas och föreningens bästa. Föreningsstämman tillsätter styrelsen. På föreningsstämman utser medlemmarna styrelse som får i uppdrag att leda bostadsrättsföreningens arbete och ansvar för förvaltningen. Förvaltning omfattar både små och stora arbetsuppgifter som administration och teknisk förvaltning, ofta läggs detta dock ut på entreprenad.
Varför ska man gå på stämman?
Föreningsstämman är bostadsrättsföreningens högsta beslutande organ och det tillfälle på året då medlemmarna kan granska bostadsrättsföreningens verksamhet. Medlemmarna kan utöva sitt demokratiska inflytande genom att komma med förslag om nya sätt att driva föreningen eller förslag om att ändra på sådant som de anser vara felaktigt. Ju större engagemang de boende visar i bostadsrättsföreningens angelägenheter, desto bättre blir gemenskapen och trivseln.
Vem är det som bestämmer i bostadsrättsföreningen?
Det är medlemmarna/boende som bestämmer hur bostadsrättsföreningens ekonomi och underhåll ska skötas och över fastigheterna. På föreningsstämman kan ni komma med förslag om nya sätt att driva föreningen eller förslag om att ändra på sådant som ni anser vara fel. Ni utser en styrelse som får i uppdrag att leda föreningens arbete och som ansvarar för förvaltningen. Föreningsstämman är också det organ som granskar bostadsrättsföreningens verksamhet under det gångna året.
Vad går månadsavgiften/hyran till?
I en bostadsrättsförening ansvarar man gemensamt för fastigheternas drift och skötsel. Det är bostadsrättsföreningens styrelse som bestämmer hur hög månadsavgiften, den så kallade hyran, ska vara. Avgiften ska täcka föreningens kostnader och avsättning till yttre underhåll. Därför blir månadsavgiften aldrig högre än vad som långsiktigt behövs för att klara kostnaderna för förenings skötsel.